Att vara klaaar med det vita "skåpet".

Ungefär sexton timmar senare och mammas gamla skåp är nu vittvittvitt. Hur man snabbast sänker en gammal möbels värde, typ. Yadayada. Vill jag måla skruttmöbeln, använda den och "sänka värdet" måste väl det vara bättre än att låta den stå kvar smutsig och full med spindelnät i källaren med sitt höga värde?! Det var ju ändå inte så att vi tänkte sälja den. Förstår noll av "Värde-resonemanget".

Sen, när man väl kånkat upp detjävulskttungaskåpet från källaren till våning två (hej och välkomna ryggsmärtor!) så ordas det om att jag borde slipa ned det ordentligt för att få bort alla ojämnheter och vattenskador. Men nej! De där vattenskadorna har jag minnen med och ojämnheter är ju halva saken med att ta ett gammalt skåp.
Och dessutom- är det du eller jag som målar?!

Inser nu att jag skrivit skåp genom hela inlägget. Nej, det är en byrå. och ja, jag är ganska trött och har ont i ryggen och hundra blåsor på händerna av de fyrtioåtta rostiga, sneda skruvarna jag tagit bort och återigen skruvat dit. Men fint- det vart det! Kan nästan lova att visa imorgon. Eller så kollar ni in Instagram serrni!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: