Att känna det i kroppen.


Ja- nu känner jag. Det är alldeles snart dags att börja runda av min trettonåriga skolkarriär. Blandade känslor på det. Först längtan, sen ångest och nu....mest frihetskänsla! Sedan så väntar ju universitetet runt hörnet och det är nog allt annat än lek men ändå. Att slippa matte och naturkunskap och de där ämnena min hjärna känner "nej, neej!" för. Skönt!

Men tanken om att vakna dagen efter utan vänner, jobb och någonstans att gå spökar. Låt mig slippa?!


Att ha dagarna på repeat.

Dagarna går åt till att vara i skolan, agera klätterställning åt sex stycken små och mumla om saker jag borde göra (tvätta, städa, ta igen skola som jag missat, bada Nemo, planera något kul och plugga till naturprovet. Bland annat!). Typ bara. Kanske vore ett lov på sin plats? Tror så!


Att gå galna bananer.


Se på fa-an
, jag har "blivit med" träningsskor! Ett par rosa Reebok easytone. Och nu kanske ni undrar varför jag valde en sådan.....uppseendeväckande (?!) sko. 5 anledningar:

1. Det är VÅR!!!
2. Jag har, för stunden, en minilivkris och måste förnya
3. Har ni sett reklamen?! "En rumpa på köpet" typ.
4. Det fanns svarta och rosa. Hade jag något val?! Egentligen?
5. Jag känner mig döfräck i dem

Och hey, om rosa pjucks gör träningen roligare kör jag på det!
Extra plus i kanten att det INTE rekommenderas att man springer i dem. Stort plus..



Att vara på väg mot helg.

Som jag sa, jag älskar den här veckan! Två ynka lektioner i skolan vart till endast en men idag åkte jag in till stan för att skriva ett prov jag pluggat ytterst lite till. Noll motivation och allt det där och jag har insett att jag kan ligga pyrt till när det gäller universitetssökandet. Jag gör kan jag kan (dvs vad jag orkar och vill) och visst räcker väl mina betyg till något. Iallafall. Idag är det soligt och dant och jag är troligen den mest vinterklädda männi-skan i hela staden.
Vill.inte.bli.sjuk!

Och ikväll är det jag som lagar torsdagskrubbet för imorgon är det äntligen fredag och dags för min enda skoldag, dansträning, fredagsgotti-gott, somna i soffan och allt det där- ni vet.

Det och att våren är på väg är u.n.d.e.r.b.a.r.t!


Att vara busy busy och ha det rörigt på kontoret.


Men hejsan!
Jag är inte så aktiv här utan befinner mig, precis som Emelie sa, i någon slags UF-dvala. Listor på vad som ska göras och vad som ska packas, målning av "väggar", slagsmål med mördarmojängen (symaskinen, alltså), freestylande när det gäller färgval och en massa annat ganska kreativt, ändå. Det- tillsammans med studentlängtan, dansträningar och en gnutta plugg (när jag säger en gnutta menar jag verkligen en gnutta!) bildar kaos uppe i hjärnkontoret. Så. Giltig anledning till utebliven bloggning?

Jag behöver helg också. Fredag. Mm! Känns som att det var alldeles för länge sedan det var fredag och helg så idag försökte jag övertala de vuxna här hemma att låtsas att det var fredag men den gick de inte med på. Jag får vänta. three days to go


Att leva igen.

Tjahapp, utebliven bloggning beror alltså på att det inte fanns mycket annat än just sjukdom att skriva om. Men nu, mina vänner, är jag frisk igen och har typ världens bästa helg framför mig. Fredagen bjuder på både dansträning (yey!) och lantisfest (dubbel-yey!!). På lördag blir det en "hjälp-har-jag-blivit-överkörd-eller?!"-dag (ska dock göra mitt allra bästa för att undvika baksmällan) och på söndag planerar jag att både hinna med jobb och pyamasparty med b-rudarna. Hur bra? Så bra! Och nästa vecka är inte sämre. Två (i princip tre) dagar ledigt från skolan PLUS "mitt bröllop". Oooh, svårslaget!

Två ynka lektioner i skolan under en vecka är inte fy skam!


Att må förjävligt.

Vilken hemsk natt! Ordentlig näs(bihåle?)täppa kombinerat med illamående deluxe och en släng halsont på det. I princip omöjligt att andas! Vanliga bieffekter av penicillin,jag vet, men ack så vidrigt för det. Finns det något jag får direkt panik av så är det att kräkas. Uäck! Nu ligger jag nerbäddad och kvider "pjuu" "möööh" och "uuh" och tänker att det är nog mest synd om mig i hela världen...

...tills jag kommer på att jag har en liten bihåleinflammation! Och från och med nu ska jag försöka att sluta tjata om min (ändå hemskt jobbiga) sjukdom. Punkt.

Att ha tre.


Triss i ostrukna studentklänningskandidater. Det är alltså dessa det lutar åt just nu men den dära flygiga, vita drömmen som jag haft på "kanske-listan" i lite mindre än ett år finns fortfarande i tankarna. Och en annan som smickrar figuren men är ganska vågad i sammanhanget.

Jag är nästintill besatt av att hitta nya fina klänningar att ojja över och det försvårar valet en aning. Det är som att jag virrar in mig själv i ett nystan av underbara klänningar för just nu vet jag knappt vad jag vill ha längre. Lite som universitetsvalet faktiskt. Spännande, svårt och egentligen inte så dödsviktigt som mitt hjärnkontor verkar tro. Ja. Det viktigaste är ändå att den är vit och klär kroppshyddan på ett fint sätt (klänningen alltså). Till ett hyffsat pris.

Vi får inte glömma att klänningen ska vara med om ett sjuhelsikes äventyr och att vissa olyckor kan drabba den. Jag tänker rödvin.


Att tappa dagar.


Jasså? Fredag igen? Inte mig emot, fredagar är liksom helt OK och ikväll ska jag sedvanligt lulla runt
här hemma iklädd pyamasbrallerna för att gosa med hundarna och njuta framför brasan.
Helt ok som sagt var, även om jag helst vill ha högsommar, långklänningar, grillat (halloumi!)
och barfotahäng till tonerna av denna sommardänga.

joråsatte, om jag har tur har min "förkylning" (som visade sig vara bihåleinflammation) styrt till sig till sommaren. Med en gnutta tur och en penicillinkur. Yeehaw!


Att göra mirakel.


Foto: Therese Blideskog (thö-fab-ekonomiansvarig)

Att gå till skolan och strunta i sjukdomen gör under för humöret. Kanske inte självaste lektionerna utan mina fina vänner- både de två som gjorde ett stort misstag att inte starta företag med oss andra un-der-bara-människor och just de andra un-der-bara-människorna. Fantastic four! Idag fick vi bevis på att absolut inget stoppar oss men egentligen...hur klokt var det att åka till ikea utan bil för att inhandla möbler, matta (ja- givetvis inte på IKEA) och diverse piff till montern

Not så much

Men vi fixade det ändå- såklart.


Att hantera en måndag.


Nu är inte mina måndagar speciellt jobbiga längre (underbart schema...vi har bara estetisk verksamhet på måndagar. Man tackar!) och det är just därför söndagsångesten är väck. Däremot är tisdagar lite värre då det bjuds på skola 8-17, matte och naturkunskap. Inte jippey hurray precis (speciellt inte när man har en killer-förkylning som vägrar ge sig!). Därför gör jag mitt bästa för att måndagsångest inte ska infinna sig. God middag, somna på soffan och sådant helggöra är mitt bästa tips! 

Nehepp, om jag mår bättre imorgon ska jag ta itu med det där matteprovet så nu är det maratonplugg som gäller. Det hör inte till min plan om att göra trevliga saker. Men ändock ganska viktigt (tydligen...)  


Att ha söndag i hela kroppen.


Här sitter jag, halvt i koma, och firar söndag. Jobb halva dagen och den dära efterlängtade allmänt mysiga långfikan med bästis efter det (konditori for the win!). Sjukt sliten är jag- när jag pratar låter det mest som om jag precis vart hos tandläkaren och fått bedövning både uppe och nere i käfta. Jobb, söndagspizza och zombiebadande (dvs när man tar ett så hett bad att man känner sig mer död än levande efter) kan ha bidragit till det. Nu planerar jag inte att göra speciellt mycket mer än att sitta i min soffgrop tills klockan slår 22.00 och det är dags att dra sig mot sängen.

Och ni! Våga vägra söndagsångest!


Att ge sig ut för att fånga ljuset.


Ett stycke mer eller mindre oredigerade färskingar på Julia. Det är kul det där med att fota för fotandets skull men jag vet inte hur mycket ni vill se från varje tillfälle. Mycket? Mindre? Mer? Jag tycker själv att det kan bli tjatigt med flera omgångar men lite här och där kanske kan vara kul?

Hur som, här är hon. Den lilla cocacola-missbrukaren.


Att vara helgmosig.


Her-re-gud! Igår på dansen mjukstartade vi, eftersom vi inte tränat på närmre två veckor, med lite jazzdans. Låt oss säga att jag använde muskler jag inte visste fanns för idag kan jag knappt gå! Höger "framlår" och vänster "baklår" drar och sträcker och gör sig påminda. Det som inte dödar...?

Idag hade jag tänkt tillbringa dagen med att strosa på stan, långfika i solen och ha en allmänt bra vårdag men istället blir det matteplugg. Lagom roliga kontraster. Prov på tisdag och man kan säga att jag har kommit så långt att jag börjat fundera på att slå upp boken. Jag är inte den mest studiemotiverade eleven just nu.

Och så har jag kommit på hur enkelt det är att shoppa online! Amazing! Jag som tycker att det är hyggligt bekvämt att betala med "den lilla dosan" kan komma att missbruka detta rejält.

Valparna? 4 veckor idag, växer och frodas. Tänderna är på plats och används i olika syften. Ordentligt busiga och aktiva. De har nog inget emot om du vill komma och pussas. Vill du? Lilla Flinga på bilden. Dotter till Cocoz och syster till Flora, mina små krabater!


Att hitta rätt.



Yes! Ett par nya kängor. Äntligen, kan man tycka. Jag gör nämligen tvärtom mot vad Martina Bonnier säger i reklamen och sliter på mina skor och väskor tills det knappt finns något kvar.
Dumt (och vansinning trist!), jag vet.

Anyway

Dessa rådiggar jag. Mörkgråa i något canvasliknande material. Passar, som tur är, till allt och egentligen inte kruxiga på något vis, men det är något som gör att jag redan har mycket svårt att skiljas från dem. Kastar liksom blickar mot hallen då&då.

Hur mycket jag än önskar att jag var en "klack-tjej" måste jag säga att de här lämpar sig oerhört bra på kullersten. sådetså!


Att vara fredagsredo.



Mmm. Sovmorgon+fredag= fredagsfrukost!

Dagen bjuder på företagsträff, en kort-liiiten-ytte-pytte lektion i skolan och dans. Tänkte ta en tur på stan (med solglajjorna på nästippen!) för att leta vårkläder och klappa Alexan också. Till kvällen är det bara jag och stamfadern hemma så jag håller tummarna för ost till middag. Typ bara ost. Lite pasta på det och sen är jag redo för helg!