Att ha haft jul.

Ja, igår var det som bekant julafton och jag firade hemma med mammafamiljen. Inga övriga släktingar, bara familj. Storebror var rysligt sjuk och vi bestämde att göra mysjul istället för den finklädda, uppstyrda varianten (som jag annars gillar väldigt bra!) och det var mysigt. I sista sekund beslutade jag mig för att hoppa ur glitterstrumpbyxorna och kalasklänningen för att istället klä kroppshyddan i ett par slappa jeans, finblus och glittertröja. Fin kompromiss mellan pyamasbyxor och partystassen,tänkte jag. Lade istället krutet på att pimpa våra lavendeldoftande husdjur med röda rosetter. Fröken Cocoz, som löper och har tydligt hormonrus, fick på fintrosan.
 
    Godsaker fanns det gott om vill jag lova. Tror vi rörde hälften av det hemmagjorda godiset och en chokladask. Det är dvs ungefär sju? Åtta? askar kvar och så mycket mat att vi skulle kunna ge föda åt halva byn några månader framöver.
Ostbrickan i år var den bästa! En,två,tre,fyra,fem,FEM ostar fick jag det till. Tilläggas bör är att vi var åtta ostälskande personer som samlades. I år räckte det till alla flera gånger om, om vi säger så. storleken på gorgonzolan var inte av denna värld. 
Tillslut var det slags för Floras valpar att prova på köksgolvet för första gången. Milda (retarded, för er som känner igen henne bättre så...) gick bananas erbjöd sina tjänster som mjölkbar vilket valparna tackade och bockade för. mormor liknande det hela vid ett 70-tals kollektiv där det spelar mindre roll vem som är mamma till vem. Alla kan liksom ge fostran och bröstmjölk till alla. 
 
och det var den julen. Julen där jag fick ett par skrevpimpade strumpbyxor (?) av mormor och där bror vart en smula snurrig av någonslags kuckelimuck-medicin vi hade hemma i skåpen.

Att ha dagen före.

Jasså julafton imorgon säger ni? Jag fattar inte så fort det gått och den här veckan har varit helt galen. Jag har jobbat, sökt nytt jobb, fått nytt jobb, tackat nej till nytt jobb och fått mitt nuvarande jobbschema förlängt. Fredagsfirat med utgång och badat alla sex hundarna som luktade allt annat än lavendel. Och gjort jul. Jobb och jul är en svindlande kombination, kroppen och hjärnan är sällan på samma ställe och jag sluddrar, trampar fel och byter ut bokstäver i varannan mening. Men; jag gillar det. Trivs i att vara lite väl sysselsatt. 
 
Men hörreni, nu har jag lite att stå i så jag vill passa på att önska god jul!
 

Att sysselsätta sig en söndagskväll.

vad gör man när man får lite pyssel- och baksug en söndagskväll som denna? Jo,man slänger så klart ihop en sats macarons av det som finns hemma. 
 
Jag visste att macarons egentligen inte är något man "slänger ihop" och jag använde ett recept som fått ungefär arton negativa "responses" och modifierade det lite eftersom vi inte hade allt hemma och så freestylade jag lite i självaste tillverkningen eftersom jag var ivrig och inte alls orkade vänta en timme på att makronerna skulle "sätta sig" som instruktionen sa att man skulle göra så jag hade räknat ut att resultatet skulle bli lite......alternativt. Men inte hade jag gissat att jag skulle lyckas göra jordens fulaste macarons.
 
Och för att vara rättvis även jordens godaste (!). Oh My god that chokladsmörkräm. Yum-yum! Nästan precis som biskvier fast ännu lite godare. 
 
 

Att se hur tiden rör sig.

Tänk; den här bilden togs på dagen för ett år sedan. Det var fredagseftermiddag och av någon anledning ingen dansträning, vilket jag hurrade tacksamt för. Första på två (?) år. Istället ägnade jag kvällen till sekt-research och uppsatsskrivande. 
 
En fredagskväll utan dans men med plugg och julstress
 
och nu, ett år senare, är varje fredag utan dansträning, uppsatsskrivande och julstress. Ingen stress alls. Aldrig söndagsångest och betygshets. Aldrig axlarna uppe vid öronen och fingrar som springer över tangentborden "för att få ihop skiten"För jag klarade det. Med bravur skulle man kunna säga, eftersom jag kom in på precis den utbildningen jag trodde jag ville gå. 
 
och bara året efter har jag "tappat det" och är kvar på samma jobb och pluggar inte alls vidare eftersom jag lärt mig lyssna mer på hjärtat som sagt åt mig att det inte passade just då. 
 
det är svindlande vad som hänt på ett år. Vad mycket som skiljer sig och samtidigt; vad som är exakt som det brukade vara.

Att försöka sitt allra bästa.

De två senaste dagarna har jag,tydligen, julhetsat ganska rejält. Allt för att pressa fram känslan av jul som aldrig tycks vilja infinna sig. julhets-kickoff med traditionsenligt glöggmys igår och inhandling av julgran (!) i förmiddags. In med julgranen för att upptäcka att ooops- den får inte plats i vardagsrummet. Bara till att fara in till stan och köpa en mindre tv bänk så hela kalaset fick rum. 
 
Det blir ofta så när jag är igång, har jag märkt. Är det inte en julgran som inte får plats så är det ett (fantastiskt!) marockanskt sängbord som inhandlats och kräver att jag hittar ännu ett som matchar men som inte riktigt är i samma stil fast precis lika högt som i sin tur kräver att jag målar om en byrå. Det hela slutar i att precis hela rummet görs om.
 
"att göra en Bella" tror jag minsann att det kallas
 
men: det blir alltid lite finare än innan. Och vad är det jag sagt? Man ska aldrig nöja sig?

Att ha gyllene helg.

Bästa sortens fredag idag. En sådan man längtat länge efter och som efterföljs av bästa sortens lördag och helgäventyr, om vädret tillåter. Med hemmagjord sushi till middag känns det knappast som att det kan bli bättre. Men det kan det så klart och man ska aldrigaldrig nöja sig. Allra minst när det gäller att ge sig själv en "day off".
 
Får också lite hjärtsnörp när jag tänker på att Elin gjort mig en alldeles egen julkalender. När jag var liten gjorde mamma en åt mig varje år och när jag var tonåring (wowshitochhelvete,snart ÄR jag inte tonåring längre!) gjorde jag min egna vilket Elin nog tyckte var lite sorgligt. Så i år har jag en alldeles förtjusande kalender med 24 paket, december ut, omsorgsfullt (?) utvalda av min allra bästa nattaxi/resekamrat/arbetsförmedlare.
 
så- hur gengäldar man detta? Femtio glutenfria klubbor
 
 
(bloggen blir utan bilder sålänge jag bloggar via iPad och inte har en "camera connector" till hands)

Att ha lite sömnproblem.

Trodde aldrig att den rubriken skulle komma! Men: när man inte går i skolan och har en jobbfri dag händer det att man slöar om dagarna och då är man helt enkelt inte trött om kvällarna. När man dessutom slagit i svanskotan och inte kan ligga ner utan att det känns sjukt obehagligt är sömnlösheten ett faktum. 
 
Sömnlösa kvällar är ett ypperligt tillfälle att livskrisa lite och det övergår inte helt sällan till ångest...
 
Jag har tre saker jag tänker på när jag egentligen borde sova. 1. Hur ska jag rösta i riksdagsvalet om två år!? 2. En mycket privat fråga där jag i princip måste välja mellan kaka eller bulle. Så svårt! 3. Vad ska jag göra med mitt liv?!!?  Och bubblaren; vem är jag? LJUVLIGA tankar en sen kväll som denna. 
 
men se, jag var inte perfekt! Inte alltid!
(Önskar att jag kunde slå till på storfika och välja både kaka och bulle, men det går inte) (Inser att min liknelse kan feltolkas totalt men jag försöker alltså inte komma ut ur garderoben) (jag sitter alltså inte i garderoben...önskar att det vore så "lätt") (inga fler parenteser nu,lovar!) 

Att ha vinterdag.

Jag är egentligen inte alls vän till den här kalla,gråa årstiden men jag måste erkänna att snön gör sitt-iallafall. Lite ljusare och början på julkänsla. Eller längtan snarare, har ingen känsla alls egentligen. Adventsstöket påbörjades igår och tre sorters julgodis tillagades. Tjofftjoff och upp med lite stjärnor i fönsterna på en gång!
 
men nu är det adventsfrukost med smörgåsar,mandariner,varm choklad, knäck och chokladgodis. Julia visar upp sina nya armmuskler medan jag konstaterar att jag nog gått upp i vikt, hummar och stoppar in en till chokladbit i munnen.joråsatte. Mankanskeskulle..
 
och hörni, jag ber om ursäkt för diverse konstiga ord och alternativa stavningar här en stund framöver. jag stod inte ut med Lill-virusdatorn någe mer så det fick bli en iPad tidare än tänkt. Alltså, autocorrect!? Som att försöka kommunicera med en dövstum person. meddelandet når inte fram...