Här har vi en ny favorit!
Jag är inte mycket för fruktiga, söta dofter. Jordgubbe och melon totaldissar jag och
cocos klöks jag av (opassande namn på lillhunden min med andra ord..). Friskt och fräscht kan däremot
vara det bästa jag vet. Och det här är some good stuff. Bodybutter med doft av "sweet lemon" (upphottad variant av citron rätt och slätt) tar hem priset som den mest ljuvliga lotionen på mycket länge. Läskande god.
Du hittar setet (bodyscrub, bodybutter och shower gel) på The body shop och jag skulle gissa på att den kostar runt 200lappen?

Jag vill äta bodybuttern med sked och bada i duschgelen. Endast duschgel.

We♥it!
Snälla, kan någon förbjuda mig att surfa in på Ebay.
 Jag har gjort det igen och jag hittar bara fler och fler jag "kan tänka mig".
Det är inte rimligt att ha kring sju studentklänningskandidater. Som tur är får jag inte plats med så många i "favoritfacket" i huvudet så när jag hittar en ny "kärlek" glömmer jag en gammal.
 Men.
Inte mera Ebay för nu har jag hittat några som känns riktigt bra och de vill jag inte glömma! 
Måste alltså sluta surfa!

Jag känner att jag behöver förtydliga att jag inte är något studentfreak, jag har bara en
 viss fallenhet för att klänningssurfa. Och ett stort intresse. Nörd, som sagt.

Alltså aouch! Jag tränade med laget idag och någonstans under en kick ser jag hur min fot är uppe i det blå och svävar. Jag sparkade ungefär 2 meter högre än jag egentligen kan och oh-mah-gadd-herregud vad jag önskar att jag var så där vig på riktigt men, nej, det är jag inte.

Inte på riktigt.

Sicken bjässesträckning jag fick i "region mutta" (jättejätteliten sträckning om min danstränare, mot förmodan, skulle läsa det här). Det gör så jefla in i nordens ont! Jag kan inte gå normalt och det sträcker ända upp mot ryggen (som sagt, yttepytte sträckning om Emma läser).

What to do? Ge mig era mirakelkurer.

och nej, inge starksprit (det är sant..jag har läst att det funkar!) eller, för att citera min mamma, "fuffens grejjer" som helium/syrgas/tårgas. Inge sånt!

Det här är inte lätt. Det är svårt. Att bestämma vart man ska studera, flytta, leva och bygga bo någonstans. När jag valde gymnasium besökte jag alla stadens skolor som erbjöd de programmen jag var intresserad av. Då jag inte bor i en ytte-pytte-småstad, fast inte heller storstad (ni alla vet nog var jag bor), vart det en hel del besök. Kan ni då förstå den lilla klumpen som befinner sig magtrakten nu när jag ska välja universitet. Ja? Förstå!

Inte lätt alltså.

Ska man följa hjärnan? hjärtat? tänka ekonomiskt? satsa högt? eller på något som är mest på låtsas men låter verkligt kul? orkar man plugga fem (fem!!!) år till?! Óch vart, vart för i helvete, ska man flytta?

Det är inte lätt.

Och ni förstår. Det tar 9 år att betala av ett års studielån. Det blir 27 år om jag väljer ett program på 180 hp. 27 år efter examen är jag 49 år, (förhoppningsvis) gift och har en kull mä ungar. Och ett avbetalat studielån. Kan ni förstå? Sick! (nästan så jag börjar fundera på om det verkligen stämmer. 49 år liksom?!)

Även om det är spännande att jag bestämmer min framtid så känns
 det som att det vore enklare om någon kunde välja åt mig.

Tjejer! här har ni något riktigt användbart.
Något som kommer få vilken bitterfitta som helst att dra på smilbanden.
Dels för att det faktiskt funkar och dels för att det är lite....fånigt?

Vi säger att du vaknar tjugo minuter innan bussen går och inser att det du planerat att käka till frukost inte alls finns hemhandlat. Vi säger att du tänkt mixa ihop en god och nyttig smoothie att ta med för att surpla i dig under morgonens UF-möte. Vi säger att du försöker dig på den där smoothien ändå med minst sagt udda ingredienser (typ alldeles för mycket havregryn, creme fraiche och jordgubbar. uurk!). Och den blir skitäcklig (säger vi). Du åker till mötet och får be en fin vän handla med sig....vi säger en chokladmuffins på vägen- den blir din frukost. Inte en bra start på dagen. Vi säger att resten av dagen rullar på men att du på sista lektionen möter en motgång. Vi kan säga att det handlar om ett betyg i en kurs som du förväntat dig få högre betyg i. Aouch så det skriker om det!

Då. Då känner du troligtvis att världen är lite emot dig idag. Du inser kanske att den där
hemska frukosten och det där (mindre bra) betyget egentligen inte spelar någonsom helst roll och
att ingen minns det om 30 år. Men du är troligtvis ändå mycket besviken. Då behöver du Olof!

Olof har utvecklat en dörolig app till både aj-fån och android där han peppar dig uti tusan.
Dålig (mindre lyckad, som Olof föredrar att man säger) dag?- Olof fixar!
Pepp inför träning?- Olof fixar!
Något som stör dig?- Olof fixar!

Så- ladda ner Olof snarast! "Pepptalk" till I-phonen och "pepp app" till android. Do it!

Ja just det. En till förälskelse! Jag har lätt för att utvecka så kallade crejvings och i klädväg är det just nu feminina, skira kläder. Rabens saloner får till det sådär lagom för jag klarar fortfarande inte för mycket fluff-fluff och broderier. Men. Oohlala!

säg det inte till någon men jag tror att deras underbara foton kan ha ett finger med i spelet.
Want more? Här har du hela kollektionen!

Visst borde jag förstått. Jag har haft min kamera ganska precis två veckor nu. Två veckor. Och jag har redan börjat skriva på en "Must have/ To buy/ I´m gonna die if I don´t get-lista" med diverse tillbehör till den lille. Jag är fast. Jag skulle ju inte bli en sådandär som bryr sig om objektiv och manuella inställningar. En sådan som tjatar om slutartid, brännvidd och bländaröppning. Men jag kan inte hindra det. Älskar man ljus så gör man. Jag måste helt enkelt ha ett 50mm /f1,8 objektiv. Måste. Men ni fattar väl vilket jäkla ljusflöde?!

Och klart jag borde förstått. Jag snöar alltid in på saker. Nörd ända in i benmärgen.

...och så smyger sig söndagsångesten på. På en måndag. Imorgon drar skolan igång igen och jag vill inte! Jag sitter hellre här, i min stora grå soffa och läser bloggar. Eller är ute och fotar. Eller träffar vänner på ett fik i staden. Eller gör typ vad som helst förutom att gå dit. Men ändå. Det är sista terminen och egentligen tycker jag inte så illa om det. Bara pressen och "att görat".  Men det är mycket Happy Jippon att se fram emot också. Tävlingar i både dans och UF. Studentfester och roliga tillställningar. Resor och utflykter. Pepp pepp.

Föresten är jag inte säker på att jag minns portkoden till skolan. Så i värsta fall...

I Januari var jag nyss hemkommen från Fuerteventura. Rekordbrun och nöjd. Hemma var det snöigt och kallt. Nyårsafton firades med gänget hemma hos Tess. God middag och trevligt sällskap. Samma månad fyllde jag vuxen i samma sällskap.




I februari var jag jäkligt pepp på allt (förutom svenska B där jag kämpade med att memorera epoker), jag bakade kladdkakemuffins typ varenda dag och så var det hårdträning inför cheer dm. Och fotade (mer eller mindre lyckade) bilder på Fröken Flora.












Mars var en fullspäckad månad. Jag varvade geografi-uppsatsskrivande med intensiv dansträning (vi kammade hem guldet här i mars!) och diverse äventyr. Jag njöt av det fina vårljuset och fotade hundar. Bestämde mig för att jag (+3 underbara) skulle starta företag efter sommaren och årets kanske bästa 18års fest gick av stapeln. Fin månad!




Under April månad gick jag mycket promenader med odjuren och så fick Herr snusk (nemo alltså..) flytta hem till oss. Min lilla diamant! Annars kämpade jag mest med den dära uppsatsen.







I Maj hade vi valpar. Och jag vart jätteblond. Jag var skoltrött och ville ta sommar. Men det som inte dödar...








Juni. Mm, sommar! Lovfrukost, utgång, malmötripp och medalj i riksmästerskapet. Det ljuvligaste av allt...lov!






I Juli var jag hundvakt några veckor hemma, sedan åkte jag iväg till Italien. Och så upptäckte jag en fancy-schmanschy frisyr.




I Augusti fortsatte jag att vara jätteblond och sen visade jag upp mitt vita rum






September var en sådandär hemmamysig månad. Jag fotade mycket i underbart ljus och kokade mos (ha! tillåt mig skratta! En 18-åring som gör eget mos?!) på våra äpplen. Helylle!








I Oktober fortsatte jag att fota och hemmamysa. Och sedan var dagen kommen. Den 26e oktober. Den dagen vi åkte till Alanya och hade det allra bäst i 8 dagar.


Ja vad hände i November? Vi firade Julia,15 år och jag pluggade mest hela tiden, tror jag.








I december var det dags för pepparkaksbak och julpynt. Och såklart även hundgos. December var även månaden då jag fick min alldeles egna kamera- äntligen!

Lite smått och gott från året. Mest vardagsliga händelser. Tillbakablickar